son of st jacobs

nu ska ni få svar på era frågor
hade varit roligare om ni frågat ännu mer men c'est la vie
okej, här har ni

Dricker du kaffe med kanel i?
nej jag har i alla fall aldrig gjort det tror jag, O'boy i kaffet däremot, där har vi lycka

Skulle du helst vara en fluga eller noshörning?
noshörning
Varför?
noshörningar känns mycket mer powerful än flugor

Hur kan du vara så vacker?
med hjälp av ständig påfyllnad av hårprodukter och smink

Tror du att den globala uppvärmningen bara är en myt eller sanning?
mestadels sanning, men eftersom det har hänt förut så kan det ju inte bara vara på grund av utsläpp och liknande som det blir värre om värre med jordens klimat. jag tror dock att vårat destruktiva leverne till stor grad påverkar hastigheten på utvecklingen av växthuseffekter och allt vad det heter.

Vilka är dina topp fem filmer och topp fem böcker och topp fem låtar?
filmer: Fucking Åmål, The notebook, Fantomen på operan, Betty blue & Green street hooligans
böcker: Påven Johanna, Musselstranden, Vit Oleander, Herr Gud det är Anna & Vingklippt ängel
låtar: Hospital, Whirlwind, Gravitation, Shiver & Love is the one thing you can't pretend

Vilka är dina favoritband?
Broder Daniel, Kent, Coldplay, Mew, Håkan Hellström, The Cure ... äsch då, nu känner jag mig otrogen

Tycker du om pennor?
jag tycker väldigt mycket om pennor, tycker bättre om att skriva för hand än på dator, och då är pennor ett alldeles utmärkt redskap

Hur ser du på droger?
jag har absolut inget emot droger, kan inte uttala mig ytterligare eftersom jag inte har någon egen erfarenhet, men jag skulle förmodligen inte tacka nej om jag blev erbjuden eftersom jag är alldeles för nyfiken av mig. dessutom tycker jag inte om när man har en bestämd åsikt om något man själv inte vet något om, annat än ur en utomståendes perspektiv.

Vart skulle du helst resa i hela världen?
jag skulle hemskt gärna åka till Ryssland, Island eller Japan. dock är det enda jag kan tänka på just nu (när det är så kallt här i Sverige) ett varmt resmål.

Hur ser en typisk dag ut för dig?
jag måste nog säga att det inte finns någon typisk dag för mig. jag vet aldrig hur en dag ska se ut, jag lever inte så mycket på rutin.

Längtar du till helgen?
ja det gör jag verkligen!

Ska det bli den bästa helgen någonsin?
det hoppas jag, vad är det annars för mening med att ta sig an den? jag satsar på ett minne för livet!

Möter du mig på stationen?
ja det gör jag definitivt

Vem är ditt favorit-TD?
Felicia Gustafsson

Kommer jag någonsin få tillbaka de sex cigarettera du är skyldig mig?
förmodligen inte.. det kommer antagligen jämna ut sig med tiden då du saknar och jag ger dig, men jag skulle nog aldrig ta upp sex cigaretter, ge dem till dig och säga "här har du ditt TD"

Om du för resten av ditt liv bara fick ha en och samma färg på alla dina kläder, svart och vitt ej inräknat, vilken färg skulle du välja då?
detta var förmodligen den svåraste frågan hittills, men jag väljer efter noga eftertanke röd

Om du hade fått vara den som uppfann en av alla de miljoner saker som finns, vad hade du uppfunnit då?
något tråkigt, som lampor eller kylskåp eller något annat ointressant. skulle dock alla "nödvändighetssaker" redan finnas skulle jag uppfinna cigaretter

vad gör du när ingen ser dig?
beror på vilket humör jag är på, tror dock inte att jag gör något speciellt som inte de flesta gör. men typ sånt som folk gör

Skulle du kunna mörda mig, om du fick precis vad du vill ha?
absolut inte
Bonusfråga: vad skulle det vara isåfall?
det enda som skulle vara värt att döda en människa för skulle nog vara typ världsfred eller slut på fattigdom och svält i världen. dock skulle jag inte vilja ha det på mitt samvete att ha dödat något för en anledning som är orsakad av mänskligheten själv, och som vi skulle kunna lösa om vi gjorde något åt saken. så du får fortsätta leva! (yeay)

Om du fick leva om ditt liv som en karaktär ur en film, vilken karaktär skulle det då vara?
utan minsta tvekan säger jag Pocahontas

Vad är det äckligaste du smakat i hela ditt liv?
brysselkål

Vilken deg är din favoritdeg?
pepparkaksdeg.. men eftersom jag vet att du pratar om annan sorts deg måste jag väl svara, eh, degen!? haha

Hur skulle en perfekt dag se ut för dig?
vaknar av att en söt pojke pussar på min panna och berättar att han har kokat thé. så är det mörkt för det är höst och tända ljus och mysstämning och vi sitter vid köksbordet och dricker vårat thé och tittar på varandra. sen flyger vi till paris och strosar runt bland eiffeltorn och kyrkklockor. det visar sig att vi har obegränsad ekonomi och vi går i affärer tills fötterna värker och då sätter vi oss på ett mysigt litet café vid Seine och svettas i sommarvärmen, sen kommer en luftballong och jag och den söta pojken flyger iväg mot solnedgången och pussar på varandra tills vi inte orkar hålla ögonen öppna längre, och då somnar vi på en äng fylld av tussilagosar, och där sover vi hela natten ihopslingrade som en endaste människa, och vi fryser inte alls.
(min perfekta dag kommer alltså aldrig inträffa, eftersom det är höst när jag vaknar och sommar på eftermiddag/kvällen)

Omaha?
bitch!

författaren har vaknat
nu ska jag ta vara på kreativiteten
dock kommer livet emellan titt som tätt och tar upp dyrbar tid
jag vill bara skriva
istället är jag i skolan och arbetar med saker ajg inte förstår mig på för fem öre
jag förstår mig på bokstäver
det är det jag vill ägna mitt liv åt
att placera bokstäver efter varandra och bilda ord och meningar som förmedlar känslor och budskap
jag behöver inte kunna mycket mer
jag är klar

det är inte bara humöret som svänger från en sekund till nästa
även tankar, förhållningssätt och åsikter byts ut i rasande tempo
bara för att i nästa sekund bytas tillbaka till det ursprungliga
några andetag senare påbörjas karusellen igen
jag blir yr av detta ständiga snurrande
någon gång i mitt liv skulle jag vilja vara konsekvent i mina tankar

jag skulle gärna välja bort många tankar och känslor
liksom göra livet enklare
eftersom det inte riktigt är så det går till
försöker jag lära mig att tränga undan det som gör ont i bröstkorgen
någon jag lärt mig av dessa försök
är att det är omöjligt att tänka bort kärleken
den sitter där och mest bara svider och fladdrar runt innanför revbenen
glädjen du bygger upp i mig
smärtan du åsamkar när du river ner allt igen
logiken, den där rösten som skriker och trycker bort dig, försöker förklara för mig
att jag ska blunda, glömma och gå vidare
men så finns ju det där oförklarade fenomenet som gör det omöjligt att välja själv

tänk att du kan blåsa på såren och få dem att fullständigt försvinna
att jag vaknade med smärtor som överstiger den du åsamkat mig
minsta lilla andetag från dig får allt att sväva iväg till en plats långt borta
jag känner mig uppskattad, stundvis
mestadels vill jag nog bara klösa ut känslorna ur bröstkorgen
men ibland är jag glad att de finns där (som nu till exempel)
jag vill ta vara på den här känslan, lyckan
för jag vet att det bara är en fråga om sekunder innan det är raka motsattsen
kriget inom mig tar aldrig slut
puss? nej inte det
hejdå i alla fall

nu är jag på fullaste allvar inte långt ifrån att skratta mig själv till döds
henriks never never never give up har etsat sig fast i mitt huvud
det smartaste vore kanske att bara andas lite, ta det lugnt och vara mitt vanliga förtjusande jag
men mitt never never never give up motto får mig att köra på i hundranittio kilometer i timmen utan att så mycket som se mig omkring efter genvägar
jag har blicken framåt och slår hindrena ur vägen, på ett sätt som kanske inte alls är det mest intelligenta vid närmare eftertanke
i vilket fall får jag mig ett gott skratt
för jag är ju så ljuvligt patetiskt galen

J A G O R K A R I N T E ! ! ! ! ! ! ! ! !

det äter upp mig från insidan
jag klarar inte av det här
jag orkar verkligen inte mer
nu kommer tårarna
och när jag gråter
då är det på riktigt
för tårar är inte vanliga i min värld
de närvarar bara vid speciella tillfällen
jag vet inte vad jag ska ta mig till
jag går sönder
jag hinner inte återhämta mig
nederlag efter nederlag
ska det aldrig ta slut?
jag orkar snart inte mer
jag orkar inte med livet
jag vill leva
jag älskar att leva
men jag lever ju inte
det blir ju aldrig mer än överlevnad

J A G O R K A R I N T E ! ! ! ! ! ! ! ! !

åååh teknik gör mig galen </3
finns det någon som kan hjälpa mig med designen?
jag förstår inte hur jag har lyckats fixa den förut
alltså, jag är för otålig för sånthär
men aaah </3
hjälp!?!?!?!



(och nu är visst bloggen rosa... men JAA vad fint, det speglar ju verkligen min personlighet, jag är ju så rosa och typ... fluffig, eeeeh)

förlåt stjärnfall
det var inte meningen att besudla dig
med mina skrik och tårar
jag ville ju bara nå fram
önska det jag önskar mest av allt
som om du inte redan visste
imorgon låter jag förbli en ny dag
trots att det är samma dag
upprepad till gränsen av förgörelse
jag blundar för sanningen
och skrattar mig fram mellan timmar av sorg
säger att livet ändå är allt bra vackert
men jag vet att du inte hör mig
önskningen förblir en önskning
en dröm som fastnat i huvudet
verkligheten heter så av en anledning
och det är dags att sluta låtsas

jag blir rädd när jag tänker på vilket stort inflytande jag har på folk
jag vet att jag är en bra människa
men ibland tycker jag att folk överdriver
och nu är jag rädd
jag är en människa man vill vara med, inte en människa man vill vara..
men nu är jag visst det också
och det skrämmer mig
jag vågar nästan inte vara mig själv längre
jag vill gömma mig i ett osynligt skal så att ingen ser mig
vill inte riskera att bli bestulen på min identitet
det är läskigt och jag blir illa till mods
snälla sluta göra allt i din makt för att bli mig!
du är en ointressant intetsägande tom människa och du blir inte intressant bara för att du ser ut som mig
du blir inte vacker bara för att du kopierar min stil
jag är omtyckt på grund av hur jag är som person
inte hur jag ser ut!
så sluta tro att du ska få något mer än ditt nuvarande patetiska liv bara för att du apar efter mig i allt jag gör
utseendet tycker jag ska reflektera hur man är som person, den stil jag har är den stil som är "jag"
det är inte bara en stil som jag tycker om och har tagit efter
du är inte som jag
hur mycket du än försöker
och dina äckliga patetiska försök att imponera på mig i alla avseenden fungerar inte!
jag tycker inte du är cool när du säger till mig att du har minsann också skurit dig, du har minsann också varit alternativ när du var yngre, du har minsann också haft det jobbigt
OCH?
skiter väl jag i, jag ser igenom människor
du har aldrig intresserat mig, och jag ser igenom din yta att du är fake och inte det minsta intressant
när jag träffar människor vet jag direkt om det är människor med ett djup
likasinnade människor som jag får ut något av att umgås med
du är så ytlig och fånig
jag kommer aldrig tycka om dig
snälla kan du bara SLUTA
och det där du försöker få alla att säga, det är inte så, inse faktum, herregud kvinna
orkar inte med dig
get a life, ta inte mitt, så jävla underbart är det inte
och SLUTA låtsas må dåligt bara för att jag gör det, hur jävla meningslöst är det inte att må dåligt om man inte behöver göra det?
mänskligheten sometimes </3
snälla, puffa till håret, ta på dig ett urringat pastellfärgat linne, färga läpparna ljust ljusa och sluta vara någon du inte är
jag mår ILLA av att se dig! OKEJ!!!


okej, nu har jag fått ur mig detta
nu kan jag fortsätta låtsas som att vi är kind of vänner
(btw, märker du inte att jag ALLTID har anledningar att inte umgås med dig? GET A LIFE, bitch)

jag vet att klockan är halv tolv
och att jag enligt mina nya storslagna planer borde jag sova
och det ska jag också
alldeles snart
men just nu är det för mycket som rör sig i huvudet på mig
jag trodde, hoppades, att jag var någon som gjorde ett avtryck
tydligen hade jag fel
men jag tar nya tag
bygger upp drömmen som är dömd att krossas
för den är så vacker, just för stunden
och visst ska man väl ge näring till kärlek
även om kärleken är så barnslig den bara kan bli
gör den mig lycklig
du gör mig lycklig
och just nu vet jag inte vem du är
om det är du som ibland ligger hud mot hud med mig
som klappar mitt hår och sjunger för mig
som tittar på mina armar och inte kan maskera sorgen
eller om det kanske egentligen är någon helt annan
den människa som var i mina tankar då jag började skriva
jag vet inte vad jag känner
jo
jag vet mycket väl vad jag känner
jag vet att du är den jag beskrev
och jag vet också att den man som i mina ögon är perfekt inte är mannen som äger mitt hjärta
mitt liv är komplicerat på alla möjliga sätt och vis
jag vet inte själv vem som är vem
och skiftningarna av tankar sker på blott en sekund, ibland ännu snabbare
jag måste somna
lugna mitt oroliga kaoshjärta

somnade igår nån gång runt sex på morgonen efter timmar av alkoholförtäring och djupa allvarliga samtal med Felicia
vaknade igen halv elva
bakis som sällan förr
trodde nästan att jag skulle spy för jag mådde så dåligt
och huvudet dundrade
var i alla fall tvungen att ta mig till skolan
satt som ett argt litet skal på mentorstiden och efter att det var slut pratade jag med min lärare
vad som började med att jag ville veta vad jag missat när jag inte varit i skolan slutade med att vi satt och pratade om mina problem och allt möjligt
hon är i alla fall bra och vill hjälpa mig med skolan och allt
säger att det inte gör något att jag missat så mycket, att jag ska försöka komma nu bara och ta allt härifrån
hon sa att jag ska be alla mina lärare skriva ner till mig vad jag har missat
och sen ska hon prata med en specialpedagog här på skolan som jag ska träffa och som ska hjälpa mig att styra upp lite och strukturera mitt kaos
tror det blir bra
sen bestämde vi att jag skulle gå och prata med kuratorn så det gjorde jag
hon var klok och gullig och sa massa fina saker
jag svarade på hennes frågor och sa inget utöver just det jag var där för, skolan
ändå sa hon saker som att min berättelse var så hemsk men fin och hon tackade för att jag berättat den för henne
hon fick veta kanse fem procent av min historia
ändå sa hon att hon tittade på mig och såg en enorm styrka för att jag har tagit mig igenom så mycket
så sa hon "din historia är speciell, jag har aldrig hört något liknande, jag tycker att du borde skriva en bok om det du varit med om, tycker du om att skriva förresten?" jag svarade såklart att ja det gör jag "skriv en bok!" sa hon igen
sen sa hon "jag tycker att du skulle behöva terapi, bearbeta det du varit med om så du kan lägga det åt sidan och gå vidare"
först pratade hon om någon samtalstjänst för människor mellan 16 och 25 som jag kunde kontakta
men när vi hade pratat lite mer sa hon "jag tror faktiskt inte att det räcker för dig, du behöver hjälp på riktigt!"
så nu ska jag få det
hon har kontaktat någon som ska kontakta mig så ska jag börja i någon form av terapi
nu ska jag få hjälp på riktigt!
nu får jag riktig hjälp som faktiskt kommer göra saker och ting bättre
inte bara sitta och prata med någon, nu ska jag få riktig hjälp med allt
det känns bra att bli tagen på allvar för en gångs skull
i Halmstad krävdes det en överdos ambulansfärd magpumpning och spendera ett dygn på akuten för bevakning innan jag fick hjälp
här räcker det med att jag säger att jag inte mår bra så får jag hjälp
det känns bra, det känns jätteskönt
i alla fall gick jag sen för att möta sarali och så gick vi och drack kaffe
sen gick jag tillbaka till skolan för att ha datorkunskap
fortsatte med min powerpoint presentation av paris
jag har suttit och skakat konstant i drygt en timme och knappt kunnat skriva något förrns nu
men mitt arbete är i alla fall i det närmsta klart och det känns bra
jag är inte nöjd för fem öre men jag har i alla fall gjort det
när skolan är slut ska jag träffa sarali igen och dricka kaffe igen hehe
jag vet inte varför jag just skrev allt det här
det lär inte vara så intressant att läsa
men jag ville skriva av mig lite bara
ha en bra dag hejdå

i lördags vaknade jag i Felicias säng och började dagen med en morgonpromenad hem till min boning
sov lite mer när jag kommit hem
pratade med Sarali och vi beslutade att hon skulle komma hit
när hon kom åkte vi och inhandlade lite klunk
tillbaka hem med ett stopp på stan där vi delade på en spicy hot måltid
väl hemma igen satte vi igång med klunkandet nästan direkt
vi pratade och klunkade och tog bilder och allt möjligt

vi blev båda två oväntat opåverkade av varsin halv sjuttis
jag langade inte peppen och var största partypoopern hela kvällen
men det var i alla fall trevligt att träffa Sarali och klunka lite och så, även fast jag inte var så glad
fagert må jag säga
framåt småtimmarna fick vi förstärkning i form av Fredrik
vi satt dock inte vakna mycket längre efter han kommit och runt halv fem tror jag att vi gick och lade oss
igår vaknade vi runt elva och Sarali blev hämtad av sin pojke och Fredrik gick inte långt efter henne
sen diskade jag, duschade, fixade mig lite och så
vid fem ungefär åkte jag hem till Fredrik
vi hyrde film (Borat och I taket lyser stjärnorna) och köpte pizza
så bänkade vi oss i hans vardagsrum och åt, beklagade oss över hur ont vi hade i våra respektive magar och kollade på filmerna
Borat var ju verkligen helt sjuk, crazy så att säga
I taket lyser stjärnorna var jättefin men hemskt tragisk och jag blev helt "åååh my god :<" men den var jättefin
sen åkte jag hem
räknade lite matte, insåg hur bra jag faktiskt är på det
blev dock ganska tidig sänggång med tanke på att jag skulle upp till skolan idag
så blev det visserligen inte men det visste jag ju inte igår
vaknade och mådde dåligt så sjukanmälde och städade toaletten istället
av alla saker man kan göra städade jag toaletten!
det är ju inte riktigt klokt.. men ja ja
kollade på Hawaii,Oslo som faktiskt var väldigt bra, om än väldigt dyster
nu blir det några koppar thé och se klart på fotbollsgalan
sen skall jag räkna lite matte och sova
och jag vet att alla tycker det är oerhört intressant att få höra all about mina random vardagsplaner
puss

igår var en dålig dag
från skinnet och hela vägen in till benmärgen var den dålig
jag mådde inte bra
planerade att försätta mig själv i karantän över helgen och avsäga mig all form av mänsklig kontakt
istället gick jag hem till Felicia
först åt jag femton kilo mat, sen åt jag lite till
sen fick jag lite ångest och köpte chips och naturgodis
liksom för att allt skulle kännas lite bättre!?
i vilket fall tittade vi på Madagaskar

lille kungen: welcome to Madagascar!
zebran: Mada-who-har?
lille kungen: no, not whohar, gascar!

ja där har ni min humor i ett nötskal
i vilket fall var det en underbar film, insåg att jag sett den förr
men känner man mig vet man hur välfungerande mitt minne är, det vill säga inte alls
så det var som att se den för första gången

Felicia, tack för att du är awesome och make me happy when skies are grey!!

dagen började med att jag vaknade en timme efter utsatt tid
orken jag hade hoppats skulle infinna sig efter en hel natts sömn var dock frånvarande
jag fick för en gångs skull sova näst intill ostört i närmare sju timmar
men all min energi har jag spenderat på att drömma
om jag är i sovande eller vaket tillstånd har ingen betydelse
det är alltid drömmarna som stjäl min energi
varför slösa den lilla livslust man har på att göra sig vacker inför en värld som är grå och tråkig?
jag satte på en skiva, disintegration, och kokade thé
satt med tända ljus och drack sakta sakta
med en suck insåg jag att jag var tvungen att börja bege mig om jag skulle hinna till skolan
det verkade som ett evighetsjobb att knyta skosnörena
jag virade halsduken runt halsen, drog ner mössan över öronen och satte på mig vantarna
enda ljuspricken var BDmärket som numera sitter på min jacka
jag lämnade lägenheten i mörker och klev ut i livet
kallt och grått
mitt i funderingar på hurvida jag skulle gå eller ta bussen stannar en bil till vid vägkanten
"ska du till stan?"
"jaa."
"men hoppa in då, jag ska åt det hållet"
jag är väl kanske egentligen för orädd och naiv för mitt eget bästa, men jag brukar ju aldrig råka illa ut
så jag hoppade in och den trevlige mannen körde mig till skolan
vi pratade om vädret, balkonger och hurvida jag tycker om vintern eller inte
när han släppte av mig vid skolan var jag tjugo minuter tidig
så jag satte mig och väntade
lyssnade på surrandet i korridoren
"vart ska vi vara någonstans?"
"ser jag tjock ut i den här?"
"jag måste gå om en halvtimme, jag ska till tandläkaren"
när läraren låste upp dörren till datorsalen intog jag min plats
alltid samma, längst bak, längst in i hörnet
jag känner mig så otrygg annars, om jag sitter mitt i rummet
känner mig iaktagen
den självdestruktiva människa som bor inom mig tvekade inte innan bilder och ord på och av någon jag ser upp och ner till började blixtra framför ögonen
jag vet
jag vet att jag aldrig kommer vara hon
det har heller aldrig varit mitt mål
men, jag önskar att jag vore vad hon var för dig en gång i tiden
åter igen äter tankarna och drömmarna upp min energi
och jag står kvar som ett tomt skal
without goals and without dreams