nothing will keep us together
det är inte bara humöret som svänger från en sekund till nästa
även tankar, förhållningssätt och åsikter byts ut i rasande tempo
bara för att i nästa sekund bytas tillbaka till det ursprungliga
några andetag senare påbörjas karusellen igen
jag blir yr av detta ständiga snurrande
någon gång i mitt liv skulle jag vilja vara konsekvent i mina tankar
jag skulle gärna välja bort många tankar och känslor
liksom göra livet enklare
eftersom det inte riktigt är så det går till
försöker jag lära mig att tränga undan det som gör ont i bröstkorgen
någon jag lärt mig av dessa försök
är att det är omöjligt att tänka bort kärleken
den sitter där och mest bara svider och fladdrar runt innanför revbenen
glädjen du bygger upp i mig
smärtan du åsamkar när du river ner allt igen
logiken, den där rösten som skriker och trycker bort dig, försöker förklara för mig
att jag ska blunda, glömma och gå vidare
men så finns ju det där oförklarade fenomenet som gör det omöjligt att välja själv
tänk att du kan blåsa på såren och få dem att fullständigt försvinna
att jag vaknade med smärtor som överstiger den du åsamkat mig
minsta lilla andetag från dig får allt att sväva iväg till en plats långt borta
jag känner mig uppskattad, stundvis
mestadels vill jag nog bara klösa ut känslorna ur bröstkorgen
men ibland är jag glad att de finns där (som nu till exempel)
jag vill ta vara på den här känslan, lyckan
för jag vet att det bara är en fråga om sekunder innan det är raka motsattsen
kriget inom mig tar aldrig slut
puss? nej inte det
hejdå i alla fall
