son of st jacobs

somnade igår nån gång runt sex på morgonen efter timmar av alkoholförtäring och djupa allvarliga samtal med Felicia
vaknade igen halv elva
bakis som sällan förr
trodde nästan att jag skulle spy för jag mådde så dåligt
och huvudet dundrade
var i alla fall tvungen att ta mig till skolan
satt som ett argt litet skal på mentorstiden och efter att det var slut pratade jag med min lärare
vad som började med att jag ville veta vad jag missat när jag inte varit i skolan slutade med att vi satt och pratade om mina problem och allt möjligt
hon är i alla fall bra och vill hjälpa mig med skolan och allt
säger att det inte gör något att jag missat så mycket, att jag ska försöka komma nu bara och ta allt härifrån
hon sa att jag ska be alla mina lärare skriva ner till mig vad jag har missat
och sen ska hon prata med en specialpedagog här på skolan som jag ska träffa och som ska hjälpa mig att styra upp lite och strukturera mitt kaos
tror det blir bra
sen bestämde vi att jag skulle gå och prata med kuratorn så det gjorde jag
hon var klok och gullig och sa massa fina saker
jag svarade på hennes frågor och sa inget utöver just det jag var där för, skolan
ändå sa hon saker som att min berättelse var så hemsk men fin och hon tackade för att jag berättat den för henne
hon fick veta kanse fem procent av min historia
ändå sa hon att hon tittade på mig och såg en enorm styrka för att jag har tagit mig igenom så mycket
så sa hon "din historia är speciell, jag har aldrig hört något liknande, jag tycker att du borde skriva en bok om det du varit med om, tycker du om att skriva förresten?" jag svarade såklart att ja det gör jag "skriv en bok!" sa hon igen
sen sa hon "jag tycker att du skulle behöva terapi, bearbeta det du varit med om så du kan lägga det åt sidan och gå vidare"
först pratade hon om någon samtalstjänst för människor mellan 16 och 25 som jag kunde kontakta
men när vi hade pratat lite mer sa hon "jag tror faktiskt inte att det räcker för dig, du behöver hjälp på riktigt!"
så nu ska jag få det
hon har kontaktat någon som ska kontakta mig så ska jag börja i någon form av terapi
nu ska jag få hjälp på riktigt!
nu får jag riktig hjälp som faktiskt kommer göra saker och ting bättre
inte bara sitta och prata med någon, nu ska jag få riktig hjälp med allt
det känns bra att bli tagen på allvar för en gångs skull
i Halmstad krävdes det en överdos ambulansfärd magpumpning och spendera ett dygn på akuten för bevakning innan jag fick hjälp
här räcker det med att jag säger att jag inte mår bra så får jag hjälp
det känns bra, det känns jätteskönt
i alla fall gick jag sen för att möta sarali och så gick vi och drack kaffe
sen gick jag tillbaka till skolan för att ha datorkunskap
fortsatte med min powerpoint presentation av paris
jag har suttit och skakat konstant i drygt en timme och knappt kunnat skriva något förrns nu
men mitt arbete är i alla fall i det närmsta klart och det känns bra
jag är inte nöjd för fem öre men jag har i alla fall gjort det
när skolan är slut ska jag träffa sarali igen och dricka kaffe igen hehe
jag vet inte varför jag just skrev allt det här
det lär inte vara så intressant att läsa
men jag ville skriva av mig lite bara
ha en bra dag hejdå