son of st jacobs

jag har en förmåga att leva mig in i mina drömmar oavsett om det är i vaket eller sovande tillstånd
detta inlägg handlar dock om den inlevelse jag har för mina drömmar som sker i sömnen
och det är en speciell händelse jag har i åtanke
det är nämnligen som så att jag imorse vaknade på ett litet lustigt sätt
jag vaknade av att jag ninjasparkade rakt upp i luften med all min kraft och nästan flög upp en bit sen landade jag förskräckt och var med ens redo för en ny dag
jag älskar att vakna av saker jag gör i sömnen
det är något av det absolut finaste jag vet, och det finns inget bättre sätt att påbörja en dag
ibland vaknar jag till exempel av att jag skriker något
det är den bästa känslan som finns att ligga där och sova och vakna lite halvt och tänka "vem i hela fridens namn är det som skriker? jag ligger ju och sover här!!!" bara för att inse att det är jag själv som ropar något osammanhängande nonsens
och när jag vaknar av att jag i drömmen snubblar (är inte det höjden av att vara klumpig, att det till och med är ofta jag snubblar i drömmar!!!) och vaknar med ett ryck sådär lite panikslagen för att jag precis är på väg att trilla i backen men så inser jag att jag inte alls var på väg att trilla
i övrigt är det ju väldigt fint när någon (för det mesta felicia) berättar om saker jag sagt i sömnen, det gör mig lycklig
jag är bäst på att sova
oj en sån smickrande egenskap.. kan man skriva det på sitt cv tror ni?