nothing but ordinary
igår fick jag många fina insikter i vem jag är
bland annat att jag är en sån som "sitter med en pensel och målar vackra tavlor i huvudet men inte låter de komma ut därifrån"
jag minns inte den exakta formuleringen
men det var onekligen något av det mest poetiska jag hört sägas om mig
blir inte samma sak när jag inte kan säga precis vad som sades, men innebörden var oerhört vacker
åh jag vet inte vad jag ska ta mig till
jag klarar inte av komplikationer, och just nu är hela mitt liv en enda stor komplikation
jag som inte kan fatta ens de minsta beslut, hur ska jag kunna lista ut vad jag ska göra nu?
Kommentarer
Trackback
