son of st jacobs

i die
ni anar inte hur fint rebecca sjöng
både jag och ellen var nästan på väg att börja gråta
det säger visserligen inte så mycket för min del just nu
jag gråter ju hela tiden
började gråta när jag stod och väntade på bussen imorse
jag som gråter så ytterst sällan, och som i princip _aldrig_ gråter på offentliga platser
jag är inte mig själv för tillfället
nu har jag suttit i en timme och gjort absolut ingenting
är fortfarande en halvtimme kvar tills min lektion börjar
min klass har för tillfället historia, vilket jag redan läst, så jag har oerhört tråkigt
tänker gå till kuratorn och gråta nu
hahaha patetisk tjej understreck nittioett
jag tror att mina tårkanaler är trasiga
eller så orkar jag bara inte bry mig längre, vet inte
jaja, nu blir det kuratorn (hoppas hon inte är upptagen) och om en halvtimme blir det kreativt skrivande
adios alla små bajsdiamanter