son of st jacobs

jag faller verkligen sönder inombords
för jag vet att det inte är mig du pratar om
och det värsta av allt är att du inte betyder mycket mer än någon annan för mig
men ändå, jag går ändå sönder inombords
du är bara en i mängden för mig
jag är bara en i mängden för dig
men icke desto mindre vill jag att det ska vara mig du menar
varför kan det aldrig få vara jag?
oavsett om du är hela min värld eller bara något suddigt i ögonvrån
även om du är den viktigaste eller om jag knappt vet ditt namn
även om vi inte riktigt känner varandra
jag vill att det ska vara mig du pratar om
jag faller verkligen sönder inombords
för jag vet att det aldrig kommer vara mig du pratar om


vissa människor säger att de gör vad som helst för mig
varför kan de då inte tro på mina ord
jag säger "slå mig" för jag vill att någon ska slå mig
varför tror ni inte att jag menar allvar?
varför tror ni att det är en metafor av något slag?
jag vill känna någons handflata, eller knytnäve, smälla till mig
känna det brinna under skinn som plötsligt rodnar, ett avtryck i min hud av en hand
varför tror ni inte att jag menar allvar?