son of st jacobs

förresten vill jag tillägga, att det föregående inlägget inte på något vis var riktat till någon speciell person
jag är avundsjuk på par i allmänhet och irriterad på tomma ord
om en enda människa sagt så och alla andra givit vackra kärleksförklaringar skulle jag grubblat över den enda människan
men nu säger ju alla i princip samma sak
och jag har bara svårt att acceptera att alla inte tänker på samma sätt som jag
att folk låter det räcka med det som dunkar innanför bröstkorgen och inte behöver ord för att bekräfta för sin omgivning
jag skriver mina spelregler och om inte alla andra följer dem blir jag arg
jag är en ytterst komplicerad människa
dock kan jag inse mina brister och be om ursäkt
förlåt om någon tog åt sig och blev irriterad på mig av mitt förra inlägg
det handlar ju inte om ilska över att ni inte älskar era pojkvänner
det handlar ju om avundsjuka över att jag inte har det ni har
det finns två par som jag i synnerhet är avundsjuk på, de vet själv vilka de är
där vet jag att det är kärlek, att det är det där riktiga, det där "hjärtat slår så hårt att det snart slår sönder sig själv" i varje blick
och trots att jag vet detta känner jag samma bitterhet när de svarar "jag vet inte" på mina frågor
förlåt
jag är svår att handskas med
man måste lära sig att jag säger precis vad jag för stunden tänker, utan att fundera över konsekvenserna
okej jag är inte arg på er som är kära, jag är avundsjuk