son of st jacobs

jag är så svår att förstå sig på
jag är så förutsägbar, och så oförutsägbar
jag är så impulsiv, och så planerande
jag är så tyst, och så högljudd
jag är så ful, och så vacker
jag är så tom, och så full
jag är så betydelsefull, och så meningslös
jag är allt och lite till, jag är inget och ännu mindre
jag är allt jag inte vill vara, och allt jag vill vara
jag är som en pensionär, och som ett dagisbarn
mina två sidor trängs innanför mitt skinn
slåss om utrymme, slåss för att få uttrycka sig
jag hejar på båda sidorna, och på ingen sida
det är balansen, och obalansen, som gör mig till jag
angelica eriksson, förutsägbar genom att vara oförutsägbar