son of st jacobs

never never never give up

idag var det nära på
vem vet vad som skulle kunna hänt om inte syster hade kommit hem
älskade älskade underbara syster
förlåt för att jag gör såhär mot dig, och alla
jag vet att jag gör det omöjligt att älska mig
jag vet att man inte kan stå ut med mig
jag vet att min sjukdom är smittsam, jag vet hur dåligt jag får er att må
förlåt för att jag aldrig håller vad jag lovar
förlåt för att jag inte tar del av era liv
förlåt för att jag inte respekterar era regler
förlåt för att jag kräver att ni alltid ska ställa upp
förlåt för att jag gör er oroliga
förlåt för att jag skadar mig själv
förlåt för att jag skadar er
förlåt för att jag inte tar hand om mig själv
förlåt för att jag tvingar er att ta hand om mig
förlåt för att jag inte sköter skolan
förlåt för att jag står för massa onödiga kostnader
förlåt för att jag slarvar med min medicin
förlåt för att jag tar allt för givet
förlåt för att jag aldrig verkar bry mig

men jag bryr mig, jag bryr mig så mycket att det gör ont, jag bryr mig så mycket att jag ibland bara vill dö
jag vet att jag inte har ensamrätt på att må dåligt, jag vet att jag gör så att ni mår dåligt
jag vet att jag är en hemsk människa som bara klampar fram över alla andra för att det ska vara som jag vill
jag vet att jag förväntar mig att allt det bra bara ska komma gåendes och leta upp mig istället för att jag letar upp det själv
jag vet att jag är lat och inte tar tag i saker jag borde ta tag i
jag vet att jag förstör för familjen, och alla i min omgivning

jag vet att jag har bra sidor, jag vet att jag går att  älska
men just nu gör jag det omöjligt, jag har stängt in mig i mig själv och märker ingenting
jag ser inte hur mycket jag sårar er, jag ser inte hur mycket jag sårar mig själv

sanningen känns
men jag vet att ni har rätt om allt
jag har verkligen städat upp min röra inombords
det är inte borta, allt är precis som förr, men nu har jag sorterat det, jag vet att det finns där, jag vet att jag har så många dåliga sidor
jag vill kunna säga att jag är en bra människa, men just nu är det omöjligt
många säger ju att jag är en bra människa, men det är inte sant
jag är inte direkt världens hemskaste person, det är inte det jag menar
men jag har alldeles för mycket ondska inombords
hur blev jag den här människan? jag hatar mig själv
ingen behöver säga att jag ljuger, för det gör jag inte
jag är rent ut sagt förjävlig mot mig själv, min familj och många andra i min omgivning
jag vet att det är så, sen har alla rätt till en egen uppfattning, och visst kan någon tycka att det är okej att vara som jag är, och visst kan man älska mig ändå
men jag ljuger inte, allt jag har sagt nu är sant och jag vet det
nu måste jag bara jobba på att få bort de dåliga sidorna hos mig så att det bra kan få större plats
för jag är ju inte en dålig människa egentligen, det är ingen
men jag har bara blundat för det faktum att jag har blivit någon jag inte vill vara
nu är det dags för förändring
och allt ska bli bättre från och med nu
jag ska inte lova det, för jag håller inte vad jag lovar än så länge
men jag ska verkligen verkligen försöka att ändra mig själv, till det bättre
kanske kommer allt bli bra då
förlåt för att jag är en jävla idiot
jag älskar er även om jag är dålig på att visa det