son of st jacobs

den där sagan fick ett hjärtskärande och abrupt slut
jag vet inte ens om den hann börja
men det bränner bakom ögonlocken
för jag vet att jag var ärlig
du tyckte kanske bara att det var ett trevligt tidsfördriv
att leka med mina känslor
du kanske skrattade åt mitt leende och mina tillgivna ord
jag vet inte vad jag ska tro
för visst var du lika engagerad som jag
visst var dina ord lika fina om inte finare än mina
men nu.. jag vet inte
vad hände egentligen? var det bara ett skämt
jag ser inte det roliga, i ett blödande tonårshjärta
men jag hoppas verkligen att du är lycklig nu
nu när du är lika ensam som förr


alla tror säkert att de vet vem jag menar
men ni har faktiskt inte den blekaste aning
det lovar och svär jag på