son of st jacobs

nu har mitt hjärta delat sig
så många gånger
snart förlorar jag förmågan
att känna

men aldrig
att tänka

jag är den enda
som sugs in i
formerna
tonerna
rösten som inte riktigt håller
till de ljusa
ögonbryn
för mycket mörker

jag är förtrollad
förvandlad
försvagad
förlorad

jag andas
men känner inte luften i mina lungor
det existerar inte

lika lite
som det finns hopp
om ett du
och jag
ett vi

förlorad
i förhoppningar
som inte längre är
som kanske aldrig varit

som aldrig helt försvinner

otydlighet
det är enklast så
enkelhet
får man aldrig för mycket av

men hur kan det vara enkelt
när jag vet att
jag älskar
när jag vet att
jag älskar dig

och när du läser
mellan raderna
under
över
bakom
framför

och ser ditt namn
bakom bokstäverna
blir du
rädd?
ledsen?
förvirrad?

lika förvirrad
som jag?
nej

för du
älskar inte
du
älskar inte mig