Living In America
jag dansade högt ovan molnen
vi var ständigt i rörelse
billyktorna och gatubelysningen tillät oss att se
den ständiga känslan av en suddig värld med sagobelysning
och när solen gick upp, och dagen grydde, hade vi sömnlöshet i kroppen och rastlöshet i våra hjärtan
åter igen var vi i rörelse
och kvinnan som en gång placerade mig i denna värld placerade ett leende på mina läppar
de var så orädda som vi önskar att vi kunde vara, så starka som vi aldrig kommer att bli
de ständigt blomstrande livet gav oss en smak av vad skönhet kan vara
och mitt i all värmen fick jag gåshud, mitt osyddade skinn mitt i vinden på en båt i san fransico bay ledde till obehag
från en klippa på Alcatraz fick man en översikt av San Fransisco, som bredde ut sig i all sin prakt
den gråa tristessen syntes inte till någonstans, San Fransisco var en stad byggd av färger, lycka, gemenskap och pride-flaggor på varenda lyktstolpe
brandstegar var ett faktum
Golden Gates bron fick mig att tappa andan
i en trollskog gömde sig världens största träd som vi tog en oändlig omväg för att få se, jag fascinerades mer av ljuset och magin, och de normalstora träden tilltalade mig betydligt mer
vi anlände till syndens stad och bosatte oss på Ceasars Palace
ljuset och ljudet strödde glitter i mitt blod
våra fötter lämnade marken då en helikopter tog oss in i grand Canyon, ingen bild kan fånga hur otroligt det var men jag gjorde många tappra försök innan jag gav upp och insåg att människans teknik aldrig kommer vara tillräcklig för att fånga naturens mirakel
syndens stad lockade fram äventyr i våra hjärtan, vilket resulterade i att pappa tatuerade sig
mitt eviga tjat ledde till tillstånd även för mig att följa hans exempel
vi flyttade till Stratosphere, hotellet vid stadens ena ände, med tornet som möjliggör en fulländad överblick av Las Vegas
magin tog slut och började på nytt, i Los Angeles
Hollywood Forever Cemetary var mer som en fin park än en kyrkogård, och där låg bland annat Johnny Ramone död och begraven, där var även svanar och andra former av skönhet bosatta
när "kungen av pop" dog förvandlades denna adress, hans hus, till föremål för en överdriven samling av blommor, gossedjur, bilder och sörjande fans som jag aldrig sett maken till förr i mitt liv
de var överallt, till min stora förtjusning
turistlivet var slitsamt, men ett nödvändigt ont jag själv förespråkade
det blev för mycket när vi befann oss i en hamn där fåglarna regerade, skräcken var total, förlamningen ett faktum, och efter inte många minuter satte jag mig i bilen, i säkerhet
men innan jag flydde fältet poserade jag nere vid vattnet som en äkta supermodell
Dodgers Stadium var stängt för allmänheten, poliserna svämmade över för att beskydda platesen från intrång
vakterna patrullerade kring hela området och bad människor som kommit att lämna platsen, utdelningen av biljetter till Michaels begravning skulle äga rum på platsen senare under dagen och förberedelserna innebar flera angränsande kvarter som stängdes av för allmänheten, det var omöjligt att ta sig ens nära nog att se byggnaden... men jag och mamma ville se Dodgers Stadium så då såg vi till att göra det. ibland lönar det sig att ha en pappa med polisbricka att visa upp, annars skulle poliseskorten fört oss längre bort, inte hela vägen in på arenan och runt på området. ni får tolka detta som skryt och anse att jag är dryg, men det var oerhört imponerande enligt mig själv så jag var tvungen att skriva det
aftonpromenad
en kväll åt vi middag på en trevlig restaurang med ett fint namn
måne
och därmed förklarar jag bildsessionen avslutat
det tog nästan en månad för mig att ta mig i kragen och ladda upp bilderna
men nu är det gjort
puss, usa var lovely
vi var ständigt i rörelse
billyktorna och gatubelysningen tillät oss att se
den ständiga känslan av en suddig värld med sagobelysning
och när solen gick upp, och dagen grydde, hade vi sömnlöshet i kroppen och rastlöshet i våra hjärtan
åter igen var vi i rörelse
och kvinnan som en gång placerade mig i denna värld placerade ett leende på mina läppar
de var så orädda som vi önskar att vi kunde vara, så starka som vi aldrig kommer att bli
de ständigt blomstrande livet gav oss en smak av vad skönhet kan vara
och mitt i all värmen fick jag gåshud, mitt osyddade skinn mitt i vinden på en båt i san fransico bay ledde till obehag
från en klippa på Alcatraz fick man en översikt av San Fransisco, som bredde ut sig i all sin prakt
den gråa tristessen syntes inte till någonstans, San Fransisco var en stad byggd av färger, lycka, gemenskap och pride-flaggor på varenda lyktstolpe
brandstegar var ett faktum
Golden Gates bron fick mig att tappa andan
i en trollskog gömde sig världens största träd som vi tog en oändlig omväg för att få se, jag fascinerades mer av ljuset och magin, och de normalstora träden tilltalade mig betydligt mer
vi anlände till syndens stad och bosatte oss på Ceasars Palace
ljuset och ljudet strödde glitter i mitt blod
våra fötter lämnade marken då en helikopter tog oss in i grand Canyon, ingen bild kan fånga hur otroligt det var men jag gjorde många tappra försök innan jag gav upp och insåg att människans teknik aldrig kommer vara tillräcklig för att fånga naturens mirakel
syndens stad lockade fram äventyr i våra hjärtan, vilket resulterade i att pappa tatuerade sig
mitt eviga tjat ledde till tillstånd även för mig att följa hans exempel
vi flyttade till Stratosphere, hotellet vid stadens ena ände, med tornet som möjliggör en fulländad överblick av Las Vegas
magin tog slut och började på nytt, i Los Angeles
Hollywood Forever Cemetary var mer som en fin park än en kyrkogård, och där låg bland annat Johnny Ramone död och begraven, där var även svanar och andra former av skönhet bosatta
när "kungen av pop" dog förvandlades denna adress, hans hus, till föremål för en överdriven samling av blommor, gossedjur, bilder och sörjande fans som jag aldrig sett maken till förr i mitt liv
de var överallt, till min stora förtjusning
turistlivet var slitsamt, men ett nödvändigt ont jag själv förespråkade
det blev för mycket när vi befann oss i en hamn där fåglarna regerade, skräcken var total, förlamningen ett faktum, och efter inte många minuter satte jag mig i bilen, i säkerhet
men innan jag flydde fältet poserade jag nere vid vattnet som en äkta supermodell
Dodgers Stadium var stängt för allmänheten, poliserna svämmade över för att beskydda platesen från intrång
vakterna patrullerade kring hela området och bad människor som kommit att lämna platsen, utdelningen av biljetter till Michaels begravning skulle äga rum på platsen senare under dagen och förberedelserna innebar flera angränsande kvarter som stängdes av för allmänheten, det var omöjligt att ta sig ens nära nog att se byggnaden... men jag och mamma ville se Dodgers Stadium så då såg vi till att göra det. ibland lönar det sig att ha en pappa med polisbricka att visa upp, annars skulle poliseskorten fört oss längre bort, inte hela vägen in på arenan och runt på området. ni får tolka detta som skryt och anse att jag är dryg, men det var oerhört imponerande enligt mig själv så jag var tvungen att skriva det
aftonpromenad
en kväll åt vi middag på en trevlig restaurang med ett fint namn
måne
och därmed förklarar jag bildsessionen avslutat
det tog nästan en månad för mig att ta mig i kragen och ladda upp bilderna
men nu är det gjort
puss, usa var lovely
Kommentarer
Postat av: bella
gud vad underbart<3 och det faktum att du tatuerade dig gjorde mig fylld av avund :@ hahaha, skoja! eller nej inte egentligen, men glad för din skull oxå :D
Postat av: stina
gillar bilderna, härliga
Postat av: s
omg! bilden på gropen och himlen. helt fantastisk!!
Trackback
