son of st jacobs

livet går så fort just nu
alla dagar bara rusar förbi och jag blir snurrig och illamående
jag känner ofta att jag inte hinner med
men samtidigt älskar jag det
jag mår bättre nu än jag har gjort på över två år
jag mår inte på långa vägar hundra procent bra
och dåliga dagar och ångest står alltid och väntar vid sidan av
jag har ork till att springa runt och försöka hinna leva
och viktigast av allt, jag har vilja till att springa runt och försöka hinna leva
ibland, ofta, vill jag pausa en stund och låta livet stå still
men nu tror jag att jag har hittat ut ur mörkret på riktigt
nu ska jag bara lära mig att hitta i ljuset
sen kommer allt bli som en dans på rosor
förhoppningsvis